Ge freden en chans! Talen finns här

(Dikt)

Krig mot verkligheten

     Jag vill inte kallas galen

Trogen är jag sanna anden

Kämpar inte emot kvalen

Håller huvudet i sanden

Vet att fred med vapen nås 

I DN sanning skåda

Kritik ska med censur förgås

Regelbaserad ordning råda

Jag tänker rätt och vet

Att troget följa narrativ

Med faktagranskat alfabet

Och alltid kalla Kiev Kyiv

För jag är soldat

I krig mot verkligheten

Ett demokratiskt fabrikat

Har ingen plats för samveten

Med ny nationalism i blodet

Står vi starka när det smäller

Hatet stärker svenska modet

Putinpack är de som gnäller

Som civilisationens kungar

Avskyr vi dem ont vi gjort

För vapentunga dollarpungar

Öppnar Wallenberg sin port

Ty världen är en hjältesaga

SAAB och NATO ökar takten

För god förtjänst kan ingen klaga

På den ukrainska slakten

 

För jag är soldat

I krig mot verkligheten

Ett kolonialistiskt kalifat

I jihad mot multipolariteten

Dissidenter säger gärna

Ryssland har det ganska fett

Att Xi Jinping om Kina värna

Och Hunter Biden röker meth

Fake news det är från Elon Musk

Allt Facebooks faktacheck förneka

Bevara oss från lögn-patrask

Ett narrativ får aldrig tveka:

Ryssland är en Gazprom-mack

Och Kina en lågprisfabrik

Vi måste hålla dem i schack

Med medial metafysik

För jag är soldat!

I krig mot verkligheten

Med imperialistiskt prat

Erövrar vi planeten

Vi måste styra verkligheten

Vår plikt det är och börda

Petrodollar, skitarbeten

Någon måste vinsten skörda

Globala syd må slå förbund

med deras lömska autokrater

Det håller ingen längre stund

För de är inga goda stater

NATO vinner alltid striden

Manuset är redan skrivet

Hur kan nån i hela friden

Inte ta vår plats för givet?

Och kanske jag som svensk får chans

Hos NATO kriga och betvinga

Med vår västerländska lans

En fred på våra villkor bringa

För jag är soldat i krig - - -

Stopp!

Ironin jag hoppas ni förstår?

Att ingenting är som det sägs

Och om vi inte vaknar får

Vi leva med kärnvapenrace

Soldaterna har fostrats slikt

Uti binära tankemönster

P1-monster zombielikt

Förmörkar själens fönster

Med propaganda och pogromer

Mainstreammedias övertag

Får gula blåa krigsfantomer

Lyda minsta motstånds lag

De växer och blir fler och fler

Soldaterna gör livet trängre

Vi ger efter mer och mer

Och vågar inte tänka längre

Samhällskontraktet brutet är

Vi måste skriva ut ett nytt

Soldaters blod utgjutes när

Vår tro på sanning från oss flytt

Stäng av maskinens tankemakt

Och träffa dissidenter

Våga se fascistisk pakt

Bland bolag, stat, skribenter

Vi går mot nya tider nu

Vad än som inte står i pressen

Med BRICS så faller det itu

Som bara ser till västs intressen

Dags det är att tänka om

Och tvångskonsensus lämna

Vi säger till varandra kom

Låt var och en oss vän benämna

Jag är en desertör

Som flytt från hat och krig

Det ska jag vara tills jag dör 

Och vandra på min sannings stig

Håkan Julander

Odenplan, offentligt möte arrangerat av Svensk-Ryska vänskapsföreningen som fick tvärvända efter att ha avisats från lokal, ut i kylan blev det men orden som sas där värmde…..

Läs alla tal här nedan...

Etablissemangets hus

Detta är egentligen inget roligt tal att hålla. Egentligen skulle vår förening ha varit på folkets hus i Rågsved. Men det blev inte så. Varför? Folket hus i Rågsved beslutade enbart en vecka innan att avboka oss. Vad var då den officiella anledningen? Jo, för att vi var en förening som verkade för goda relationer mellan Sverige och Ryssland, någonting som uppenbarligen inte folkets hus kunde tolerera.

Hur ska svenska folket kunna bilda sig en informera uppfattning när hela tiden den svenska propagandaapparaten ständigt arbetar för att tysta debatten?

Denna vecka gick vår försvarsminister Pål Johnson ut och sa att han avser gå emot USA´nuvarande presidentadministration om de är ärliga i sin avsikt att skapa fred i Ukraina. Detta säger allt om svensk politisk debatt! Man vill och man kräver att kriget i Ukraina ska fortsätta till vilket pris som helst, oavsett dödsoffer, oavsett hur många byggnader som förstörs. Hur mycket pengar det än kostar osv.

Svensk ryska vänskapsföreningen tänker dock inte låta sig tystas av detta. Alternativet till att föreningar som verkar för fred och avspänning inte får synas och höras är att krigshetsarna får härja ostört!

Nyligen godkände Sverige ett stödpaket åt Ukraina för 13,3 miljarder kronor. Istället för att lägga pengarna på att utbilda bättre poliser för att ta itu med de extremt mäktiga kriminella gängen eller till vår undersatta skola, fattigpensionärer osv så väljer man att pytsa ut nästan 2% av vår statsbudget till Ukraina.

Det är tydligt att nästan all svensk politik handlar om Ukraina, bland annat i det brev som nu läckt på nätet där Kristersson bönfaller Trump att fortsätta hjälpa Ukraina i utbyte för 10 Jas-plan från Sveriges regerings sida.

Utöver det så ringde nyligen Stenegaard till Trump och betonade att Ukraina är Regeringens främsta prioritetet!

Bra åtminstone att hon erkänner att det inte är svenskarna som är deras främsta prioritet…

Den lilla tunna linjen mellan krig och fred är oerhört tunn. I Sveriges fall kan den snart vara på väg att brytas.

Får föreningar som vår inte yttra sig så kommer det resultera i att säkerhetsläget blir ännu mer spänt och att relationen mellan två stora folk, svenskarna och ryssarna försämras, inte pga folken själva utan pga politikernas ovilja att ens föra mellanfolklig dialog mellan två nationer!

Länge leve den multipolära fria världen, död åt NATO och deras frihetshatande lakejer!

Christian Pavon

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

DCA-skammen

Jag ska tala om lite grand om DCA-avtalet. Det avtal som Sverige och USA ingått.

Men jag har svårt att tala om det. Därför att jag känner skam. Avtalet har formellt berövat vårt land all värdighet. Svenska folkets väl och ve, dess suveränitet och dess säkerhet är bortförhandlat. Det är svårt att omfatta. Sveriges undersåtliga överhet har undertecknat ett uppgivande av vår självständighet. Och vi har inte kunnat hindra det. Det kanske allra viktigaste, självaktning och självförtroende har berövats oss. Och jag skäms.

Ändå. Vi nås nu plötsligt av omvälvande nyheter.

En del är goda. Verkligt goda.

USA erkänner en multipolär värld. Det är mycket överraskande.

Det är mycket bra. Det är en mycket god nyhet.

USA:s president har talat med Rysslands.

Det är mycket glädjande.

Trots att vi alla visste att den dagen skulle komma så är det ändå överraskande. De talar med varandra. Som presidenter gör. Eller ska göra.

Men.

Att de talar med varandra upprör många.

Alla de som får utrymme att tala i etern eller publicera sig vrider sig i plågor.

Regeringar är rasande.

Det är förtvivlat - SAABs aktier faller i den inledande handeln därför att USA och Ryssland ska inleda förhandlingar.

Vapenindustrins ägare uttrycker vrede, fasa, ångest.

Min känsla av skam vill inte försvinna.

Svenska Dagbladet känner sorg.

Alverna ska lämna Midgård, skriver de. För SvD är amerikanska trupper hjältar i en saga. USA:s vapen är smidda av magiker.

Tidningen kan inte längre ta sig ut ur sagoskogen.

Där har den fastnat och läsarna anbefalls beredskap inför att Midgård ska svämmas över av de sagofigurer som kallas orcher när nu de vackra Alverna tröttnat på oss och åker hem.

Om de nu gör det. Låt oss hoppa att de gör det.

Låt skammen följa med dem.

Men de är nog på väg till Grönland. De behöver inte min skam där. De behöver kamp.

Min skam kommer att bestå länge än.

Inte ens skadeglädje kan utplåna den.

Den allmänt utbredda undersåtligheten uppifrån gör oss alla till undersåtar. Det är skamligt.

Jag skäms

Jag vill vara medborgare i ett suveränt land!

Det är jag inte. Jag skäms. Jag känner skam.

Jag vill vara stolt över mitt pass.

Det är jag inte. Det går inte.

Mitt land är en vasallstat. Det är äckligt!

Hur är den skapt som strävar efter en Herre att få vara till lags?

Hur är den skapt som tigger om att få underkasta sig?

Hur är den skapt som skamlöst ber om att få lyda?

Hur är den skapt som ivrigt arbetar för att bli vasall?

Hur är vi skapta som tillåtit detta att ske?

Jag känner skam.

Dessa trälnaturer har dragit hela landet ner i sin skam.

Som blivit min skam.

De frivilligt undersåtliga bär uniform, kostym, dräkt.

Medan resten av världen distanserar sig från USA och dess hot, dess tondövhet, dess våld – då krälar den svenska undersåtligheten vid den före detta hegemonens blodbesudlade kängor och kopplar sig fast vid dess vrist.

Hur är den skapt som frivilligt och utan hot fjäskar bort sitt egna lands suveränitet? Som glatt upplåter hav, land och vatten åt främmande makt att härska över?

Hur är de ledare skapta som vägrar att tala med våra grannar?

Som fastmer förlöjligar, beljuger, hatar ett grannfolk?

Hur är de skapta som med berått mod förvandlar vår fosterjord till ett kärnvapenmål? Hur kan militärer vilja sitt egna folk ont? Varför vill militärer lyda ett fallande imperium?

Varför tillåts alla dessa trälnaturer, ministrar, experter, generaler, poliser, redaktörer, journalister att locka döden till vårt land?

Varför vill de se landet i ruiner och befolkningen i gravar?

Varför vill de förgöra andra länder och folk?

Min skam är min vanmakt

Men det kommer bra nyheter. Freden är kanske nära.

Kanske blir det inga 17 baser i landet om Alverna flyr ynkedomens Europa.

Kanske blir det inget krig i Arktis.

Kanske vi kan laga järnvägar, rusta upp skolor, utbilda lärare, våga åldras när Alverna drar.

Kanske kan vi tala med varandra igen utan rädsla, utan att viska, utan att behöva se sig om över axeln.

Kanske kan vi tala med grannarna igen, helt öppet och fritt.

Utan skam och utan vanmakt.

Kanske kan det förnedrande avtalet sägas upp.

Vasallskapet brytas. Och fred, dialog och ömsesidig självbevarelsedrift leda in oss i den framtid som ju faktiskt också är vår.

Rickard Turpin