söndag 9 augusti 2020

Propaganda eller förmedling av en historik?

En rubrik till ett inlägg på Youtube väckte mitt intresse. Magnitogorsk, Russia Metallurgic Capital and Steel Heart of Russia, Sergey Baklykov guidar oss genom staden och använder sig av engelska, för att kunna vända sig ut i världen. Turen tar 2 och 1/2 timma. Sergey Baklykov lotsar oss ut på en mycket levande tur genom staden, det känns nästan som om jag varit på plats. Vi passerade många parker och gick på gator och mötte människor som flanerade förbi. 

Sergey Baklykov  berättade om Magnitogorsk som grundlades 1929, där det  innan mest varit enstaka bosättningar, men som under Sovjettiden industrialiserades och en stad växte fram, p.g.a den rikedom av järnmalm som berget närheten innehöll. För att omvandlas till stål som så väl behövs vid ett uppbyggande av ett land. Järnmalmen i berget är så högt som på 100 kg berg är 75 kg ren användbar järnmalm, ej att förringa. 

I en park som vi passerade möttes vi av människor som spontant tagit upp dans med varandra till musik från ett dragspel, precis som på Sovjettiden, säger Sergey. I samma park möts vi av fin skulptur som är ägnad till kommunal-arbetarens lov, en kvinna med en sopkvast och en man som hade som sin uppgift att se till att avloppsbrunnarna på trottoaren är i gott skick. Skulpturen förmedlade en god känsla av det värdefulla som alla yrkesarbetare ger med sin insats. Vidare kom vi till en öppen plats som hade en byggnad i förgrunden , detta var ett Kulturpalats, där stadens stålarbetare fick njuta av många olika kulturella inslag. 

När vi till sist närmade oss slutet på turen genom Magnitogorsk, kom vi fram till ett  krigsmonument som är sammankopplat tillsammans med två andra monument. Den här i Magnitogorsk är där stålarbetaren vänd mot öster mot fabriken, överräcker svärdet till soldaten som vänder sin blick västerut, varifrån fienden kommer. Det andra monumentet bland dessa tre är beläget i Volgograd där Mamayev Kurgan sträcker svärdet mot himlen och kallar medborgarna till försvar av moderjorden. Det tredje monumentet finns i Berlin, närmare bestämt i Treptow parken, där soldaten med ett barn på sin arm har sänkt svärdet mot marken, för att visa att kriget är över. På alla dessa monument över krigets fasor brinner den eviga elden, för att hedra de som gav sitt liv i försvaret av landet. 

Häromdagen annonserades en sommarpratare som ett finskt krigsbarn, hon menade på, med all rätta, att krigets fasor finns kvar i 4 generationer. Vilket också då gäller för de efterlevande till de 27 miljoner ryssar som dog i 2a världskriget. Jag har tillgång till Axess tv-kanal, där det utifrån min horisont har mycket att förfasa sig över. Där sänds: Gulag, livet i de sovjetiska lägren. I stort sett varje kväll 10 dagar i sträck har det sänts. Det föranledde mig att ringa upp Axess, och vidtala det som kändes viktigt. ”Om ni nu ömmar så mycket för det ryska folket, bör ni också visa program om den nära 3 år långa belägringen av Leningrad, där omkring 1 miljon människor svalt ihjäl”. Mannen i luren sa med en viss påverkan i rösten att han skulle föra det vidare. 

För att se denna samt fler turer går det bra att söka på youtube "Magnitogorsk Sergey Baklykov". 

Barbro Kjelkerud

Inga kommentarer: