I dag markerar Ryssland för första gången “Dagen för minnet av offren för folkmordet på det sovjetiska folket”. Det är en ny officiell minnesdag som kopplas till nazismens brott mot sovjetiska civila under andra världskriget.
För Moskva handlar dagen inte bara om att hedra offren. Den används också för att lyfta fram det som ryska företrädare beskriver som ett försök från väst att skriva om historien kring kriget och Sovjetunionens roll.
Den nya minnesdagen infördes efter ett beslut i den ryska statsduman i slutet av 2025. Datumet 19 april valdes eftersom Sovjetunionens högsta sovjet den dagen 1943 antog ett dekret om straff för nazistiska krigsförbrytare och deras medhjälpare.
Enligt Maria Zakharova är minnesdagen resultatet av flera års juridiskt arbete. Regionala domstolar i Ryssland har under senare år slagit fast att flera av nazisternas brott på sovjetiskt territorium ska klassas som folkmord.
Zakharova säger att många utanför Ryssland inte känner till omfattningen av de sovjetiska förlusterna under kriget. Hon framhåller att Sovjetunionen förlorade tiotals miljoner människor, varav en mycket stor del var civila.
En stor del av den ryska debatten handlar också om monument och minnesmärken. Moskva kritiserar rivningar av sovjetiska monument i flera öst- och centraleuropeiska länder och menar att det pågår ett “minneskrig”, där Röda arméns soldater inte längre framställs som befriare utan som ockupanter.
Även museer över koncentrationsläger har blivit en konfliktfråga. Ryska företrädare anser att Sovjetunionens roll i befrielsen av lägren, liksom sovjetiska krigsfångars öde, har fått mindre plats i flera utställningar. Ett exempel som ofta lyfts fram är Auschwitz, där Ryssland anser att den sovjetiska delen av historien tonats ned efter renoveringar.
Zakharova hänvisar till den internationella definitionen av folkmord och menar att den är tillämplig även på de sovjetiska offren. Hon pekar på massdöd bland civila, svält, avrättningar, övergrepp mot krigsfångar och försök att utrota hela befolkningsgrupper i ockuperade områden.
När det gäller ansvar nämner hon inte bara Tyskland utan också frivilligförband och väpnade grupper från flera andra europeiska länder som stred på Nazitysklands sida. Hon hänvisar bland annat till en resolution från statsduman 2023 där flera länder och kollaboratörsenheter pekas ut.
Ryssland säger samtidigt att arbetet inte är avslutat. Jurister och utredare fortsätter att samla material för framtida rättsprocesser och för att lyfta frågan i internationella forum som Förenta nationerna.
En annan konflikt gäller kompensationer till överlevande. Zakharova har kritiserat att vissa grupper som överlevde belägringen av Leningrad fått ersättning medan andra inte fått det. Hon menar att människor inte ska delas upp efter religion eller etnicitet när det gäller erkännandet av lidandet under kriget.
Den nya minnesdagen har också lett till kritik från Israel. Yad Vashem har anklagat Ryssland för att urvattna minnet av Förintelsen genom att tala om ett bredare “folkmord på det sovjetiska folket” utan att särskilt lyfta fram judarnas öde.
Zakharova svarar att Moskva aldrig delat upp offren efter religion eller nationalitet och att Ryssland länge deltagit i arbetet med FN-resolutioner om Förintelsen. Hon säger också att hon vill se mer samarbete mellan Ryssland, Israel och olika historiska institutioner kring minnesfrågor.
Ryssland vill dessutom fördjupa samarbetet med Belarus och andra tidigare sovjetrepubliker kring vård av monument, gravplatser och minneskomplex. Enligt Moskva är det ett gemensamt arv eftersom sovjetiska soldater från många olika folkgrupper ligger begravda där.
I rysk retorik kopplas historiestriden också till dagens politiska situation. Zakharova talar om “revanschism” och menar att delar av västvärlden aldrig accepterat att Sovjetunionen var en av segrarmakterna efter 1945. Hon hävdar att rivna monument, förändrade museer och nya läroböcker är delar av en större kamp om hur andra världskriget ska förstås och vilka slutsatser som ska dras av historien i dag.
Det finns också uppgifter om att dagens första minnesdag ska innehålla ceremonier vid monument, krigsgravar och museer runt om i Ryssland. Flera regionala myndigheter har aviserat blomnedläggningar, skolprogram, utställningar och möten med veteraner och historiker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar