Där fick vi höra ambassadören klart redogöra för Rysslands och Sveriges situation. Vi alla kunde känna av den uppriktiga och varma atmosfären i rummet.
Viktor Tatarintsev avslutade kvällen med: "Det här skall vi fortsätta med" . En middag med goda förtecken, och en synnerligen trevlig kväll.
Ett 30-tal medlemmar från Svensk-ryska vänskapsföreningen fick vid middagen som föreningen ordnat, en möjlighet att höra ett föredrag av Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev om hur relationerna Sverige-Ryssland utvecklas.
Ambassadören, som arbetat i Sverige i olika perioder i sammanlagt nästan 19 år, berättade först om det goda samarbete ambassaden på sin tid hade med Förbundet-Sverige Sovjetunionen.
Sedan kom Sovjetunionens upplösning och "vi måste bestämma på nytt: vilka är vi?" Ryssland blev en marknadsekonomi med alla dess attribut. Warszawapakten upplöstes och förbindelserna med många länder i tredje världen minskade.
Men det viktigaste som Sovjetunionen stod för, menade ambassadören, nämligen att balansera krafterna i världen, är en uppgift som Ryssland nu gradvis håller på att ta på sig igen. Tillsammans med likasinnade har vi kunnat bilda en sådan organisation som BRICS (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) liksom Shanghaiorganisationen (Kina, Ryssland, Kazakstan och en rad asiatiska länder). ”Vi känner behov av att söka stöd - och ge stöd - åt länder som ser på världen på ungefär samma sätt som vi.”
"Till sist kunde vi säga: 'Vi är det unga Ryssland, vi är en ny stat, men med en mycket medveten inrikes- och utrikespolitik'”. Ambassadören känner sig om inte mycket stolt, så ganska tillfreds med hur Ryssland lyckats föra den politiken de senaste 15-20 åren.
Vad gäller relationerna till Sverige beklagade ambassadören inledningsvis det beslut som riksdagen fattade i april 2014 efter händelserna i Ukraina och Krims förening med Ryssland.
Beslutet var att frysa ner alla kontakter med Ryssland på statsrådsnivå. Det gällde också kontakterna mellan våra parlament, militären osv.
Efter att socialdemokraterna kom tillbaka i regeringsställning väntade sig ambassadören att situationen skulle mildras, men den nya koalitionsregeringen bekräftade den tidigare politiken att frysa alla kanaler för dialog med Ryssland.
Med små undantag har det inte förekommit något umgänge på regeringsnivå.
”Vi och jag personligen har upprepade gånger talat för att vi måste prata med varandra. Jag har tagit Finlands som exempel. Finlands och Rysslands president träffas två gånger om året, statsministrarna två gånger om året, utrikesministrarna tre till fem gånger om året. Allt är inte problemfritt, men vi anstränger oss att hitta beröringspunkter".
Det har gått drygt tre år efter det olyckliga beslutet att avbryta kontakterna. Under den tiden har Ryssland haft besök på toppnivå från många EU-länder. Men de tre baltiska länderna, Polen och Sverige vägrar konsekvent att tala med Ryssland.
”Det går inte att fortsätta den politiken, den leder ingenvart”, säger ambassadören.
Handelsvolymen 2014 var 10 miljarder dollar, men den gick drastiskt ner till 4,8 miljarder dollar i fjol. Första halvåret 2017 ökade den med 33 procent från bottennivån. Det är bra, men ett mycket litet steg, menade Tatarintsev.
Sveriges EU- och handelsminister Ann Linde besökte i september sin ryske motpart i Moskva. Men när det äntligen kom till samtal besvarades alla ryska förslag med att Ryssland först ska "lämna tillbaka Krim till Ukraina".
Något som enligt ambassadören aldrig kommer att ske. ”Never! Jamais! Aldrig!”
Ändå finns det en del bra tecken. Bra var att Margot Wallström i februari i år på eget initiativ besökte Moskva för överläggningar med utrikesminister Lavrov. Men hon poängterade att hennes besök inte innebar någon förbättring av relationerna.
"Vi har mycket att diskutera eftersom Sverige är med i FN:s säkerhetsråd. Men tyvärr saknas klimatet och de förtroliga personliga relationer som krävs”, sa ambassadören..
Ett annat positivt tecken var att ÖB Micael Bydén före Aurora 17 och Zapad 17 tog initiativ till att öppna en ”het linje” mellan försvarsledningarna för att kunna undvika alla incidenter. ”Det var vi glada för och godkände genast”, sa Tatarintsev. Men när Rysslands biträdande försvarsminister skickade ett brev till sin svenske kollega Jan Salestrand och förslog att man skulle diskutera ett antal säkerhetsfrågor - flygningar utan transpondrar, gränskränkningar etc - avböjde Sverige.
”Vi hör mycket kritik mot oss, men ändå avböjer man samtal”, säger Tatarintsev upprört.
I juli deltog han i Almedalen på inbjudan av Svenska Dagbladet och presenterade då officiella svenska statistiska uppgifter om kränkningar av svenskt luftrum. 2015 skedde det 20 Nato-kränkningar och 1 från rysk sida. Bilden från 2016 är densamma.
Samtidigt blev Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist upprörd när ambassadören vågade ställa frågor kring de svenska spaningsflygningarna bara fyra mil utanför Kalinigrad, flygningar som ibland sker direkt i spåren på amerikanska överflygningar.
”Vi förstår naturligtvis att väst med USA och Nato är starkare än vi, men det ger dem inte rätt att nonchalera våra förslag om samtal om bl.a. situationen i Östersjön. De ska inte uppfatta detta som tecken på svaghet från vår sida, utan som ett tecken på vår uppriktiga önskan att verkligen förbättra situationen".
”Vi kommer att kämpa och vi kommer inte att ge oss”, säger ambassadör Tatarintsev. Hans föräldrar, begravda i Cherson i sydöstra Ukraina, döpte honom inte för inte till Viktor - segraren.
Barbro Kjelkerud/Stefan Lindgren
Läs ambassadörens plädering för normalisering av de svensk-ryska relationerna i Dagens industri.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar