Sök:

söndag 19 juni 2016

22 juni - en svart årsdag

"Vi kommer dö, men vi kommer aldrig lämna fästningen", skrev soldaterna som
försvarade fästningen i Brest till 30 juni.


















Tidigt på morgonen den 22 Juni 1941 öppnade den tyska armén Wehrmacht artillerield över den då 3000 km långa tysk-sovjetiska gränsen för att bana väg för sina styrkor som bestod av tre armégrupper.

Operation Barbarossa som var kodnamnet för invasionen var ursprungligen planerat att inledas den 15 Maj 1941 men då tyskarna var tvungna att invadera Jugoslavien och Grekland under april månad samma år sköts anfallsdatumet upp till den 22 Juni.


Hitler hade som ambition att genom ett så kallat blixtkrig (Blitzkrieg) erövra Sovjetunionen på cirka åtta till tio veckor. Nazisterna var säkra på en snabb seger eftersom de lyckats tidigare med att besegra de kapitalistiska europeiska länderna i västra Europa. Det Tredje Rikets ambition var att Sovjetunionen skulle delas upp i fyra tyska provinser, där invånarna skulle användas som arbetskraft åt nazisterna. Målet var att krossa den socialistiska staten och krossa kommunismen, där ett lyckat blixtkrig var nyckeln till förslavandet av resten av hela världen. Utrotningen utav den sovjetiska armén och den sovjetiska civilbefolkningen var viktig eftersom de sågs som bärare av den marxist-leninistiska ideologin.

Invasionen av Sovjetunionen öppnade upp den så kallade Östfronten som karaktäriserades av en aldrig tidigare skådad brutalitet, total förstörelse, massdeportering och ofantliga antal dödsfall till ett resultat av hårda strider, svält, köld, sjukdomar och massakrer. Östfronten har även klassats som den största militära konfrontationen i mänsklig historia.

Utav Andra världskrigets cirka 70 miljoner offer, ägde 30-40 miljoner av dessa dödsfall rum i Östfronten. När operation Barbarossa inleddes så fanns det särskilda rättsbestämmelser som tillät de tyska soldaterna att ha fria händer kring behandlingen av människor i Sovjetunionen, där de tyska officerarna och soldaterna tilläts att döda och förtrycka den sovjetiska befolkningen på alla möjliga sätt utan att behöva stå till svars för sina handlingar. De krigsfångar som blev tillfångatagna användes ofta som slavar inom industri och jordbruk eller sattes i koncentrationsläger där de fick invänta döden i svält och sjukdomar.

Redan under första veckan av invasionen fick den tyska Wehrmacht en försmak av vad som väntade dem när de nådde fästningen i Brest som ligger i nuvarande Vitryssland. Slaget om Brest var bland de första konfrontationerna mellan den Sovjetiska Röda Armén och det Tyska Wehrmacht.

Fästningen i Brest försvarades av cirka 9 000 Sovjetiska soldater som var helt utan förvarning anfölls av tyskarna med cirka 20 000 trupper invaderade den 22 Juni 1941. Redan under de första minuterna av invasionen bombades fästningen och den första tyska attacken ägde rum en halvtimme efter att bombningarna hade påbörjats, något som överrumplade de sovjetiska försvararna som inte kunde forma ett stabilt försvar utan blev istället tvungna att försvara fästningen och den närliggande staden hastigt och oorganiserat.

Trots att tyskarna hade fördelen av att ha kunnat överraska de sovjetiska styrkorna led de tunga förluster under första dagen av strider där 281 Wehrmacht trupper stupade bara under första dagen i ett försök att inta fästningen. Hårda strider fortsatte under två dagar där ytterligare 369 tyskar dog och 4-5 000 Röda Armén soldater tillfångatogs.

Tyskarna fortsatte anfalla mellan 25 och 26 juni och lyckades inta stora delar av fästningen men kunde inte besegra de sovjetiska försvararna som tappert stred för sina liv. När tyskarna insåg att de inte kunde inta fästningen beordrade man det tyska flygvapnet Luftwaffe att bomba fästningen vilket antingen dödade de sista försvararna eller tvingade de till att kapitulera. Den 30 Juni ansågs fästningen ha erövrats även om ett fåtal försvarare fortfarande gömde sig och vägrade att ge upp. I sin efter rapport skriver en tysk officerare att hans division tog över 7000 stridsfångar medan över 1000 tyska soldater stupade vid Brest. Vid 30 juni hade totalt 8 886 tyska soldater stupat sedan invasionen av Sovjetunionen, detta innebar att de tyska förlusterna vid Brest motsvarade över 5 procent av alla tyska förluster.

De sista sovjetiska försvararna visste att de skulle dö förr eller senare, och bland ruinerna hittades senare inristade meddelanden varav en av de lydde: "Vi kommer dö men vi kommer aldrig lämna fästningen, jag dör men jag vägrar kapitulera. Farväl kära moderland".

Parwin Geschwind

Inga kommentarer: